Stressmätare

Har du koll
på din stressnivå?

Här kan du göra en stressmätning och få resultatet på din e-post inom en minut. 

Om du använder Mindtemps app kan du göra mätningen där och då får du din historik i appen tillsamman med Mindtemps analys hur stress samverkar med andra hälsokategorier..

Stressmätning

i appen

Mindtemp har en inbyggd stressmätning som sparar dina resultat och visar din historik.

HPA-Axeln

Här är kraftfulla förenklingar av ett mycket komplext system i kroppen. De olika hormonen frisätter an mängd andra hormon och mekanismer. Vill du lära dig mer kan vi varmt rekommendera ”Varför zebror inte får magsår” av Robert Sapolsky. 

Stressaxeln eller HPA-axeln

Genom ett stimuli reagerar hypotalamus och skickar ut kortikotropinfrisättande hormon (CHR) och Vasopressin, som tas emot av hypofysen.

Hypofysen reagerar och skickar ut adrenokortikotropiskt hormon, ACTH, som når binjurebarken och binjuremärg.

Binjurebarken skickar ut kortisol. Binjure märgen skickar ut adrenalin och noradrenalin.

Det är framförallt adrenalin, kortisol och noradrenalin som sedan startar Kamp-, Flykt- eller Frysnings-responsen (Fight –Flight & Freeze).

Fight or Flight or Freeze

I dagligt tal pratar vi främst om ”Fly eller Fäkta”. Att ”vi fryser” eller spelar död är också en stressreaktion. Det kan vi, tyvärr, läsa om vid våldtäkter.

Enligt Robert Sapolsky finns det ytterligare ett ”F” i modellen. Det är framförallt hos apor som Sapolsky och andra forskare har identifierat sex (Fuck) som en del av stressreaktionen.

Fysiologiskt kan vi se stress genom att hjärtat pumpar ut mer blod, framförallt i armar, ben och hjärna; matsmältning hämmas; urinblåsa och tarm kan tömmas och humöret förändras baserat på sårbarhetsmodellen.

Fly eller fäkta modellen har kritiserat för att vara fokuserad på manliga individer.

En annan modell, framförallt studerad hos ammande mammor, visar en ”Tend- and befriend ” eller ”vårda och bli vän med respons”.

Vårda responsen syns tydligt när forskare studerar apor. Ammande mammor söker skydd hos varandra och stärker de sociala banden, tex genom att putsa, varandra eller den aggressiv hanen.

De manliga medlemmarna i gruppen kan samtidigt visa upp ett sexuellt beteende gentemot, framförallt, de kvinnliga medlemmarna i stammen.

Testa din stressnivå här

Vad visar ditt stressresultat?

Kontrollera din stressutveckling med Mindtemps Digitala-hälsocoach

Stress- och Sårbarhetsmodellen

Modellen som beskriver hur vi reagerar och vilka konsekvenser stress får utgår från Stress- och Sårbarhetsmodellen.

Stressmodellen utgår från att individen har en uppsättning gener som till exempel styr hormonproduktionen av en stressor, och därmed hur stressad individen blir.

Miljön under och efter graviditeten, som näring, psykosociala faktorer eller läkemedel påverkar också hur och med vilken kraft en individ påverkas av en stressor.

Här kommer också epigenetiken in. Enkelt uttryckt är epigenetik hur DNAt läses av, eller om man så vill, hur epigenomet omprogrammeras av händelser före eller under graviditeten.

Studier på möss visar hur avkomman får en ökad sårbarhet, lägre stresströskel, om den inte får psykisk och fysisk närhet av mamman. Epigenetisk förändring påverkar främst fenotypen hos den enskilde avkomman.

Under bildandet av könsceller raderas de epigenetiska förändringarna. Men, det förekommer transgenerationell epigenetisk nedärvning. Det innebär att avkommans barn får samma fenomförändring som skedde hos föräldern. En lägre stresströskel för de generationer som följer har skapats!

Stress-Sårbarhetsmodellen förklarar både reaktionen, att reaktionen sker och på vilket sätt reaktionen manifesteras, dvs om stressen manifesteras som depression eller hjärt-kärlsjukdom.