Psykologisk
trygghet
Vad är psykologisk trygget?
Begreppet psykologisk trygghet blev allmänt accepterat genom Googels forskning. Vi kan enkelt beskriva det som en trygghet att våga uttrycka vad man tänker, utan rädsla för negativa reaktioner.
Det skapas genom att vi känner oss trygga med att ta risk, att vi vågar och kan ifrågasätta eller säga ifrån.
För Mindtemp är detta begrepp en central del i vår verksamhet, både internt och med våra kunder.
Psykologisk trygghet skapar både hållbara medarbetare och effektiva team. Både i Mindtemps egna studier och i litteraturstudier ser vi samband mellan den specifika typen av trygghet och effektiva hållbara team.
I grunden är det enkelt, mår vi bra kan vi prestera. Och för att vi ska må bra och prestera måste vi våga och kunna säga vad vi tycker.
Är du säker på nivån av psykologiska tryggheten i ditt team?
Varför är det så viktigt?
Psykologisk trygghet handlar om att vi kan utnyttja vår kunskap och kapacitet, det vill säga bidra till organisationens kreativitet och produktivitet. Studier visar att detta är en förutsättning för att skapa innovation och utveckling.
Samtidigt bidrar det till ökat välmående med bättre prestation från alla medarbetare. Vilket ger bättre kvalitet och med ökad team mognad.
Samtidigt visar studier att många ledare överskattar nivån av psykologisk trygghet i sitt team eller organisation.
Det finns också en skillnad mellan vad medarbetarna och cheferna tycker om psykologisk trygghet.
Detta skapar problem i kommunikationen och ledarskapet får ett lägre betyg vid undersökningarna.
Psykologisk trygghet är inte enbart en ledarskapsfråga. Ja, ofta behövs ett ledarskap som går först, men det kräver att alla medverkar för att skapa en trygghet för alla i hela organisationen.
Här är några tips på hur man kan skapa psykologisk trygghet i teamet:
- Vi skapar gemensamt, en öppen kommunikation där alla känner sig bekväma med att uttrycka sina åsikter och känslor.
- Vi visar respekt för varandras åsikter och känslor.
- Vi skapar en miljö där det är okej att misslyckas och lära av sina misstag.
- Vi ger feedback på ett konstruktivt sätt.
Helt enkelt en kultur där det är tillåtet och till och med rekommenderat att vi misslyckas för utvärdera och ta fram nya lösningar.
Mindtemp använder den senaste forskningen för att mäta och analysera psykologisk trygghet. Genom den digitala hälsocoachen skapar Mindtemp ett ökat självledarskap där medarbetarna får reflektera över hur de bidrar med psykologisk trygghet.
Du som linjechef, i en HR avdelning eller i annan ledarposition får hjälp med avancerad analys för att se inte bara nivån på psykologisk trygghet, utan också de samband psykologisk trygghet har med övriga hälsokategorier för att enklare och bättre kunna fortsätta utveckla organisationen.
Mindtemp och psykologisk trygghet
Psykologisk trygghet har uppmärksammats genom Amy Edmondsons men kanske framför allt Googles forskning.
Mindtemps arbete med hållbara och effektiva team inkluderar psykologisk trygghet.
I vårt arbete ingår psykologisk trygghet som en av 12 hälsokategorier. Det ger oss möjlighet att stödja dig med avancerad analys där vi inte bara kan se en nivå eller nuläge på psykologisk trygghet, utan också hur psykologisk trygghet förhåller sig till övriga hälsokategorier.
Både Amy Edmondson och Google visar att psykologisk trygghet innebär att vi utmanar oss själva och varandra.
Google pekar i sin forskning på att medarbetarna kan lita på att kollegerna faktiskt levererar det som utlovats – Om jag kan lita på mina kollegor gör vad de ska, jag får det jag behöver av dom, då känner jag mig trygg med att jag kan leverera det jag ska.
Mindtemps modell för att arbeta med psykologisk trygghet innebär att du kan se och arbeta med orsak -verkan.
Det vill säga, hur förhåller sig psykologisk trygghet till andra hälsokategorier och finns det andra hälsokategorier som förstärker eller försvagar ert arbete med psykologisk trygghet?
Med det kan ni arbeta förebyggande och kostnadseffektivt.
Kort historik
Begreppet skapades av den amerikanske psykologen Carl Rogers 1954. Rogers, som är en av de mer kända psykologerna och ligger bakom mycket av den forskning som nutida forskningar utgår från. Personligen gillar jag att det var genom Rogers arbete som vi började mäta effekten av terapi.
Rogers säger att psykologisk trygghet baseras på en process i tre steg; 1. acceptera individens ovillkorliga värde; 2. tillhandahålla en miljö där extern utvärdering saknas; 3. Och arbeta empatiskt.
Definitionen har vidareutvecklats och används för att beskriva vårt (människans) behov av trygghet och att det är säkert att experimentera utan straff för initiativ eller misslyckande.
W. E.Deming’s använder begreppet i sina 14 punkter för ledarskap som kom 1982. Demings punkt #7 “Drive out fear, so that everyone may work effectively for the company”.
För mig och Mindtemp är William A. Kahns studier speciellt intressanta då de använder en kvantitativ metod och som visar att psykologisk trygghet möjliggör för medarbetarna att “employ or express themselves physically, cognitively, and emotionally”.
Kahns studier kom samtidigt som Toyotas berömda produktionssystem med LEAN, som Demings var inblandad i.
LEAN är beroende av psykologisk trygghet! Precis som den på LEAN byggda agila metoden.
Och nu är vi framme vid Amy Edmondson som populariserade begreppet 1999. Och vi kan varmt rekommendera ”The Fearless Organization” som handlar om psykologisk trygghet.
Jag blev intresserad av psykologisk trygghet när jag studerade hållbara och effektiva team och läste om Googles forskning som kom 2016.
Och nu kommer vi in på att skapa vanor (läs Charles Duhigg) och använda OKR för mål, mätning och uppföljning.
Mitt intresse har utvecklats när jag lärde känna Lucas Gren, numera kollega i Mindtemp, som forskar om, och implementerar ”Agila effektiva team”.
Främja engagemang bland dina kollegor!
Framtid
Framtidsstudier visar att maskiner tar över alltmer rutinmässiga arbetsuppgifter.
Det är bara att titta på Teslas produktionssystem som är överlägset alla övriga biltillverkares och som till stor del består av robotar.
För oss människor blir emotionell förmåga och att skapa relationer allt viktigare.
Det är vi som ska använda AI, robotar och maskiner för att skapa ökad effektivitet och det gör vi genom att arbeta med interdisciplinära team och då är psykologisk trygghet en förutsättning för att vi ska bli bättre på emotionell förmåga och skapa dessa effektiva team.
Övrig verksamhet i samhället som vård, skola och omsorg kräver redan idag psykologisk trygghet, och vi ser att verksamheter fallerar, tex sjukvården, när det saknas.
Vill du ha hjälp att skapa och få till ett kontinuerligt arbete med psykologisk trygghet är Mindtemps digitala hälsocoach det mest kostnadseffektiva sättet idag – Men tro inte på mig, testa själv. Skriv en rad till hello@mindtemp.com.
Har din organisation hög psykologisk trygghet?
Vill du mäta den psykologiska tryggheten i ditt team eller organisation?
Psykologisk trygghet ingår i Mindtemps coach där vi både mäter, analyserar och ger förslag på utveckling
Mindtemp kan också mäta endast den psykologiska tryggheten i ditt team eller organisation. Kontaka hello@mindtemp.com för mer information.
