Är du stressad? Gör vår stresstest och få svar och jämförelse med andra.

Testet är validerat och du får jämförelse med andra som gjort testet. Du kan komma tillbaka och göra testet så ofta du vill för att följa din utveckling.

Mät din stress nu och du har resultatet i din mail om 1 minut. Det är snabbt, enkelt och gratis.

Din stressnivå kan ses som en effekt av hur du reagerar på stimuli. Vilken effekt stimuli har på dig beskrivs med ”Stress – Sårbarhetsmodellen”.

Modellen baseras på arv och miljö. En del av oss är känsliga och startar HPA-axeln för mindre stimuli (och därmed oftare och under längre tid) och andra behöver kraftig stimuli, stressorer, (till exempel fallskärmshoppare) för att starta en stressreaktion.

Är du stressad? Gör vår stresstest och få svar och jämförelse med andra.

Stress och Stresstest

Stressens biologi definieras som HPA-axeln och hur den påverkar hormoner och skapar reaktioner i din kropp.

Stress och Stresstest

Stress är en naturlig fysiologisk- och psykologisk reaktion på stimuli. Utan vår stressreaktion hade du och jag troligen inte varit här. Stress har hjälpt oss överleva och prestera när vi verkligen har behövt extra kraft, fart och fokus. Det är i grunden samma reaktion oberoende om vi blir jagade av en tiger eller skriver ett prov.

Stress beskrivs ofta genom ”Stressaxeln” eller ”HPA-axeln”.

HPA står för:
  • Hypothalamus – Hypotalamus
  • Pituitary gland – Hypofys
  • Adrenal gland – Binjurebark
  • Din stressreaktion, HPA-axeln, startar när du upplever att du behöver prestera. Stressen ska variera över tid. Får vi för lite stress blir vi uttråkade, för mycket stress utan återhämtning och vi fungerar sämre, framförallt kognitivt och riskera bli utbrända.

    HPA-axeln

    Här är kraftfulla förenklingar av ett mycket komplext system i kroppen. De olika hormonen frisätter an mängd andra hormon och mekanismer. Vill du lära dig mer kan vi varmt rekommendera ”Varför zebror inte får magsår” av Robert Sapolsky.

    Genom ett stimuli reagerar hypotalamus och skickar ut kortikotropinfrisättande hormon (CHR) och Vasopressin, som tas emot av hypofysen.

    Hypofysen reagerar och skickar ut adrenokortikotropiskt hormon, ACTH, som når binjurebarken och binjuremärg.

    Binjurebarken skickar ut kortisol. Binjure märgen skickar ut adrenalin och noradrenalin.

    Det är framförallt adrenalin, kortisol och noradrenalin som sedan startar Kamp-, Flykt- eller Frysnings-responsen (Fight –Flight & Freeze).

    Fight or Flight or Freeze

    Fly eller fäkta, Fight or flight, är den normala stressreaktionen. Men den innehåller också ett ”F” till, samt ”Tend- and befriend”.

    I dagligt tal pratar vi främst om ”Fly eller Fäkta”. Att ”vi fryser” eller spelar död är också en stressreaktion. Det kan vi, tyvärr, läsa om vid våldtäkter.

    Enligt Robert Sapolsky finns det ytterligare ett ”F” i modellen. Det är framförallt hos apor som Sapolsky och andra forskare har identifierat sex (Fuck) som en del av stressreaktionen.

    Fysiologiskt kan vi se stress genom att hjärtat pumpar ut mer blod, framförallt i armar, ben och hjärna; matsmältning hämmas; urinblåsa och tarm kan tömmas och humöret förändras baserat på sårbarhetsmodellen.

    Fly eller fäkta modellen har kritiserat för att vara fokuserad på manliga individer.

    En annan modell, framförallt studerad hos ammande mammor, visar en ”Tend- and befriend ” eller ”vårda och bli vän med respons”.

    Vårda responsen syns tydligt när forskare studerar apor. Ammande mammor söker skydd hos varandra och stärker de sociala banden, tex genom att putsa, varandra eller den aggressiv hanen.

    De manliga medlemmarna i gruppen kan samtidigt visa upp ett sexuellt beteende gentemot, framförallt, de kvinnliga medlemmarna i stammen.

    Fly eller fäkta, Fight or flight, är den normala stressreaktionen. Men den innehåller också ett ”F” till, samt ”Tend- and befriend”.

    Stress- och Sårbarhetsmodellen

    Stress- och Sårbarhetsmodellen

    Förklaringsmodellen som beskriver hur vi reagerar och vilka konsekvenser stress får utgår från Stress- och Sårbarhetsmodellen.

    Modellen utgår från att individen har en uppsättning gener som till exempel styr hormonproduktionen av en stressor, och därmed hur stressad individen blir.

    Miljön under och efter graviditeten, som näring, psykosociala faktorer eller läkemedel påverkar också hur och med vilken kraft en individ påverkas av en stressor.

    Här kommer också epigenetiken in. Enkelt uttryckt är epigenetik hur DNAt läses av, eller om man så vill, hur epigenomet omprogrammeras av händelser före eller under graviditeten.

    Studier på möss visar hur avkomman får en ökad sårbarhet, lägre stresströskel, om den inte får psykisk och fysisk närhet av mamman. Epigenetisk förändring påverkar främst fenotypen hos den enskilde avkomman.

    Under bildandet av könsceller raderas de epigenetiska förändringarna. Men, det förekommer transgenerationell epigenetisk nedärvning. Det innebär att avkommans barn får samma fenomförändring som skedde hos föräldern. En lägre stresströskel för de generationer som följer har skapats!

    Stress-Sårbarhetsmodellen förklarar både reaktionen, att reaktionen sker och på vilket sätt reaktionen manifesteras, dvs om stressen manifesteras som depression eller hjärt-kärlsjukdom.

    Stresstest

    Använder du stresstestet ovan får du dina nuvarande stressnivå. Du kan komma tillbaka och göra testet så ofta du vill och gör du det regelbundet kan du se din stressutveckling.

    Om du istället använder Mintemps hälsorobot ser du din stressutveckling, men viktigare – vad driver din stress? Och vad skall du göra för att att skaffa dig en hållbar hälsa och få stöd till beteendeförbättringar som verkligen ger resultat!

    Stresstest

    Menu

    Denna webbplats använder cookies för att förbättra användarupplevelsen och för att analysera prestanda och trafik på webbplatsen. Vi delar också information om användningen av vår webbplats med våra sociala media- och analyspartners.