Stress

Vad är
Stress?

Ett vanligt förekommande tecken på ohälsa är stress. Stress är en naturlig, fysisk och mental reaktion som har hjälpt människan att överleva när hon har behövt extra kraft och fokus, till exempel när vi blev jagade av ett rovdjur. Rent fysiologiskt kan vi se stress genom att hjärtat pumpar ut mer blod, framför allt i armar, ben och hjärna. Detta sker för att kroppen ska kunna mobilisera sina resurser för att möta en utmaning. matsmältning hämmas; urinblåsa och tarm kan tömmas, och humöret förändras.

I det moderna samhället startas en stressreaktion när man upplever att man behöver prestera, till exempel när vi skriver ett prov eller har en deadline. Därför är små mängder stress bra lite då och då. För lite stress gör att man blir uttråkade. Å andra sidan kan för mycket stress under för lång tid, utan återhämtning, göra att vi presterar sämre och riskerar att bli utmattade.

HPA-Axeln

Här är kraftfulla förenklingar av ett mycket komplext system i kroppen. De olika hormonen frisätter och påverkar en mängd andra hormon och mekanismer. Vill du lära dig mer kan vi varmt rekommendera ”Varför zebror inte får magsår” av Robert Sapolsky.

Stressaxeln eller HPA-axeln

Genom ett stimuli reagerar hypotalamus och skickar ut kortikotropinfrisättande hormon (CHR) och Vasopressin, som tas emot av hypofysen.

Hypofysen reagerar och skickar ut adrenokortikotropiskt hormon, ACTH, som når binjurebarken och binjuremärg.

Binjurebarken skickar ut kortisol, medan binjuremärgen skickar ut adrenalin och noradrenalin.

Det är framförallt adrenalin, kortisol och noradrenalin som sedan startar Kamp-, Flykt- eller Frysnings-responsen (Fight –Flight & Freeze).

Fight or Flight or Freeze

I dagligt tal pratar vi främst om ”Fly eller Fäkta”. Att ”vi fryser” eller spelar död är också en stressreaktion. Det kan vi, tyvärr, läsa om vid våldtäkter.

Enligt Robert Sapolsky finns det ytterligare ett ”F” i modellen. Det är framförallt hos apor som Sapolsky och andra forskare har identifierat sex (Fuck) som en del av stressreaktionen.

Fysiologiskt kan vi se stress genom att hjärtat pumpar ut mer blod, framförallt i armar, ben och hjärna; matsmältning hämmas; urinblåsa och tarm kan tömmas och humöret förändras baserat på sårbarhetsmodellen.

Fly eller fäkta modellen har kritiserat för att vara fokuserad på manliga individer.

En annan modell, framförallt studerad hos ammande mammor, visar en ”Tend- and befriend ” eller ”vårda och bli vän med respons”.

Vårda responsen syns tydligt när forskare studerar apor. Ammande mammor söker skydd hos varandra och stärker de sociala banden, tex genom att putsa, varandra eller den aggressiva hanen.

Samtidigt kan de manliga medlemmarna i gruppen visa ett sexuellt beteende gentemot, framförallt, de kvinnliga medlemmarna i stammen.

Testa din stressnivå här

Vad visar ditt stressresultat?

Kontrollera din stressutveckling med Mindtemps Digitala-hälsocoach

Stress- och Sårbarhetsmodellen

Modellen som beskriver hur vi reagerar och vilka konsekvenser stress får utgår från Stress- och Sårbarhetsmodellen.

Stressmodellen utgår från att individen har en uppsättning gener som till exempel styr hormonproduktionen av en stressor, och därmed hur stressad individen blir.

När det gäller miljön under och efter graviditeten, inklusive faktorer som näring, psykosociala aspekter och läkemedel, spelar de en viktig roll i att påverka hur en individ reagerar på och hanterar stressorer.

Här kommer också epigenetiken in. Enkelt uttryckt är epigenetik hur DNAt läses av, eller om man så vill, hur epigenomet omprogrammeras av händelser före eller under graviditeten.

Studier på möss visar hur avkomman får en ökad sårbarhet, lägre stresströskel, om den inte får psykisk och fysisk närhet av mamman. Epigenetisk förändring påverkar främst fenotypen hos den enskilde avkomman.

Under bildandet av könsceller raderas de epigenetiska förändringarna. Men, det förekommer transgenerationell epigenetisk nedärvning. Det innebär att avkommans barn får samma fenomförändring som skedde hos föräldern. En lägre stresströskel för de generationer som följer har skapats!

Stress-Sårbarhetsmodellen förklarar både reaktionen, att reaktionen sker och på vilket sätt reaktionen manifesteras, dvs om stressen manifesteras som depression eller hjärt-kärlsjukdom.

Symptom på skadlig stress

Enligt Vårdguiden är följande tecknen på farlig stress eller utmattningssyndrom:

Du är trött på morgonen, även när du sovit länge och ostört flera nätter i rad.
Du har svårt att somna på kvällen och kanske vaknar tidigt på morgonen utan att kunna somna om.
Du har svårt att koppla av och varva ner.
Du känner dig likgiltig för vad som händer omkring dig, nedstämd och orolig.
Du har svårare att koncentrera dig.
Du får dåligt minne.
Du känner av ångest.
Du har lätt att fastna i negativa tankar.
Du blir lätt irriterad och otålig över småsaker.
Du får ont i magen, spänningshuvudvärk eller hjärtklappning.
Du känner dig stel, spänd och får ont i kroppen.
Du känner dig uppgiven och trött, och undviker därför sociala kontakter.
Du har tappat lusten för sex.
Du får infektioner lättare och oftare.
Du känner det svårare att andas ordentligt.
Du upplever att tiden inte räcker till och höjer därför tempot ytterligare.
Du väljer bort vila, fritidsaktiviteter, nöjen och kontakt med släkt och vänner på grund av tidsbrist.
Du behöver alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel för att orka med vardagen, eller tar till fett, socker, alkohol eller nikotin som en tröst.

Hej ,

Här är din stressnivå. Du får också ett mail med en kort förklaring kring hur du ska se på din stressnivå.

Ligger du högre eller lägre än vad du förväntade dig? Om din stressnivå skiljer sig från din förväntade nivå, vad beror det på tror du?

Stressnivån ska variera över tid och aktivitet. Fundera över om du ligger på en bra stressnivå för det som är ditt fokus just nu.

Din stressnivå

Medelvärde senaste veckan

Mindtemp hjälper företag och organisationer att skapa bättre hälsa och produktivitet. Mindtemps kunder får normalt 10-20% lägre stress på bara 30-60 dagar. Och lägre stress ger bättre dialog och samverkan, med ökad psykologisk trygghet. Är du nyfiken på hur Mindtemp kan hjälpa din organisation, kontakta hello@mindtemp.com.

Mindtemp

Företag

Privat

Epicenter, Mäster Samuelsgatan 36 Stockholm

hello@mindtemp.com

Ladda ner appen

Håll mig uppdaterad

Skriv in din email nedan om du vill du hålla dig uppdaterad inom analytisk HR, positiv psykologi eller biohackning för en smartare och hållbar hälsa och organisation. Vi spammar inte och delar inte data med tredje part. När du skriver in ditt namn godkänner du Mindtemps allmänna villkor.