fbpx

Mindtemps inspirationsblogg

Bringselius om psykologisk trygghet

Louise Bringselius är, när boken skrivs, docent vid Lunds universitet. Idag är hon docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

Bringselius utforskar begreppet psykologisk trygghet, vilket är tron på att anställda inte kommer att straffas eller förödmjukas för att de delar idéer, ställer frågor, erkänner misstag eller uttrycker oro.

Huvudtemat är att psykologisk trygghet leder till mer innovation, bättre beslutsfattande och starkare teamprestationer. Här kommer naturligtvis Googles forskning upp.

Bringselius som forskat om tillit, lyfter fram att tillit innebär ett medvetet risktagande, men psykologisk trygghet innebär att undvika risk, och med det – möjligheten att handla.

 

Det är väldigt intressant att titta på motsvarigheten till psykologisk trygghet – det är enligt Bringselius organisatorisk tystnad! Det inkluderar att medarbetarna säger det ledningen vill höra – någon som känner igen beteendet?

 

Och med ovanstående blir psykologisk trygghet ännu viktigare för offentlig verksamhet, där medarbetarna både har ett samhällsansvar (jmf sjukvård) och organisatoriskt ansvar. Dessa har Lennart Lundqvist kallat ”demokratins väktare”

 

Bringselius lägger stor tonvikt på misslyckandet, att skapa intelligenta misslyckande där hon till stor del utgår från Amy Edmondsons forskning. Och kan sammanfattas med ”att göra fel är den handlingskraftiges privilegium”, vilket jag verkligen gillar!

 

Jag gillar också Bringselius referenser till andra forskare som Prof Gino och rebellernas betydelse. Eller Quade, McLarty and Bonner som visar att organisationer som inte enbart har resultatfokus utan också ett omhändertagandefokus (empati) får bättre resultat. Romanowska och hennes forskning med ”Schibbolet-effekten” får också plats. Och superkul att Jan Carlzons bok ”Riv pyramiderna” får vara med som exempel på hur man kan skapa psykologisk trygghet.

För många av oss som arbetar i verksamheten är forskningen intressant, men kanske viktigare att få hjälp med HUR skapar vi psykologisk trygghet. Här ger boken också stöd, ett par av de viktigaste punkterna är;

  1. Ledarna måste modellera öppenhet, tillit och sårbarhet. Det kan vara att erkänna misstag.
  2. Vi ska ha med oss begreppet ”fail fast forward” för att skapa kreativitet och förbättring i verksamheten
  3. Din rätt att uttrycka tankar och känslor ger dig inte rätt att göra personangrepp eller kränka andra människor
  4. Håll ett öga på höga ambitioner som kan hämma ödmjukhet och reducera psykologisk trygghet, jämför med Dunning-Kruger effekten.
  5. Skapa en tillväxtkultur, Growth-culture, där tillväxt av individ och organisation är i fokus, jämför growth mindset
  6. Fokusera på lärande. Vi kommer göra fel, se det som tillfälle att lära och göra bättre.
  7. Gå från en passiv till aktiv dialog för att skapa förbättring i processer och uppföljning.
  8. Erkänna och belöna de som tar risker och anstränger sig & utmanar status quo
  9. Och Bringselius lyfter fram Googles forskning som visar att trygghet måste kombineras med ansvarstagande, struktur (processer), tydlighet och mening som viktiga faktorer för produktivitet


Kom ihåg
: Att bygga psykologisk trygghet är en pågående process. Det tar tid, ansträngning och konsekvent förstärkning från både ledare och medarbetare.

Notera: När vi börjar arbeta med psykologisk trygghet kan antalet konflikter öka! Detta ställer krav på ledning som måste arbeta förebyggande med dialog och konflikthantering.

Här kan du göra en enkel test för att se hur du värderar psykologisk trygghet i din organisation.

Kom också ihåg att det finns ett negativt samband mellan stress och psykologisk trygghet. Det vill säga när stressen ökar går den psykologiska tryggheten ner – tänk på det när ni arbetar för att förbättra produktiviteten.

Och vill ha hjälp att mäta och förbättra psykologisk trygghet och produktivitet i din organisation kan Mindtemp hjälpa er, kontakta hello@mindtemp.com