Det är fortfarande sommar och många av oss har eller har haft semester. Därför är det inte bra när vi ser att vårt Stresstest visar på en kraftig stress.
Det är definitivt inte bra att gå in på hösten med hög stress. Förutom att det ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra sjukdomar försämrar stress din kognitiva förmåga. Nu ska vi dock tänka på den bias vi har. De som gör vår stresstest känner förmodligen att de är stressade och ligger därför högre än medelvärdet för populationen.
Hur ser alla ”måsten” ut för dig och hur hanterar du dessa? Din inställning bestämmer mycket av din stress. Känns det lätt att ta tag i allt som måste fixas? Eller känner du att det tar emot? Hur är det med din sömn, somnar du lätt, sover bra hela natten eller är det lite oroligt?
60-80% av alla läkarbesök involverar stress! och vår psykolog säger att runt 80% av klienterna idag har en stressproblematik. Samtidigt är nästan hälften av alla sjukskrivningar stressrelaterade. Och omkring 1/3 av alla medarbetare upplever en så hög stress att det är skadligt.
Amerikanska– och Svenska Arbetsmiljöverket inkluderar stress som en av de allvarligare riskmomenten i vår arbetsmiljö. Här har Svenska myndigheter också lagstiftat om proaktiv stresshantering i AFS2015:4.
Stressen har blivit en del av vardagen för många. Och en del av de vi pratar med blir stressade av att stressa, vilket förstärker de negativa effekterna av stress. Du kanske inte kan ta bort alla stressorer, men du kan hantera stressen på ett bättre sätt.
Vår forskning har visat sju kategorier som har störst inverkan på skadlig stress. Ofta pratar vi bara om arbetet som det som stressar oss, men det skiljer sig väldigt mycket från individ till individ. För en del är det saker i vårt privata liv som stressar oss mest.
Vanlig områden som stressar oss:
- Arbetsbelastning, arbetsuppgifter och kvaliteten på arbetet till och från dina kollegor
- Den sociala kontexten på arbetet med kollegor, chefer, kommunikation och psykologisk säkerhet
- Personliga mål, var du är i karriären, vad du vill uppnå och hur din utveckling går
- Familj och relationer som inte fungerar som du vill, som skapar otrygghet
- En finansiell situation som känns utsatt och skapar otrygghet, speciellt om det påverkar barn
- Hälsa som ger negativ påverkan på din eller närståendes situation, speciellt om det påverkar barn
- Droger och alkohol är både en påverkan och ett resultat av stressorer
Fundera över vad det är som stressar dig. Många mikrostressorer skapar tillsammans en för hög stressnivå.
Välj ut ett område som känna angeläget. Fundera över hur du kan förbättra det området. Gör ett schema, projektplan, sätt upp mål eller vad som krävs för att skapa rutiner och bestående förbättringar kring ditt utvalda område. Kör på detta i minst en månad. Mät och följ upp, fira dina framsteg och håll koll på vad du har kvar innan du är nöjd.
Forskning kring personlig utveckling visar att om vi förbättra ett område, får vi ofta förbättring på andra område samtidigt. Detta leder till en positiv känsla som ger dig stöd i ditt fortsatta förbättringsarbete.
Och forskning visar att vi även kan förändra vår personlighet. Jag berättar mer om det i vår föreläsning kring Positiv Psykologi.
Stay healthy
Sverker
sverker@mindtemp.com
