Respiratorisk psykofysiologi handlar om andningens betydelse för hälsan och är speciellt viktigt vid stress.
Stress leder ofta till förändringar i vår andning, vilket i sin tur ger störningar i kroppens biologi.
Andningsproblem vid stress är välkänt. Inte minst sedan 1920-talet då utbrändhet hos första världskrigets skyttegravssoldater beskrevs.
Under Coronakrisen har vi fått lära oss syresättningens betydelse. Syresättning baserat normal på hur vi andas. Genom syresättning kan kroppen utvinna energi till processerna i cellerna.
Andningens fysiologi
Visste du att kroppen reglerar andningen via koldioxidhalten och syra-bas-balansen i blodet? Andningen ger kroppen syre och restprodukten vid energiproduktion blir koldioxid som försvinner genom utandning. Koldioxid bildas hela tiden i alla kroppens celler när fett och socker förbränns. Och undrar du var fettet försvinner när du går ner i vikt, precis, genom koldioxid i din utandning.
Syreförsörjningen är stabilare och mindre känslig för snabba förändringar än koldioxiden. Detta därför blir det viktigt för kroppen att snabbt kunna justera koldioxidhalten.
Koldioxid är förresten gasformen av kolsyra. Ett enda extra andetag innebär att vi gör oss av med koldioxid och då sjunker halten kolsyra i kroppen. Kolsyra är en syra, och viktig för vår ämnesomsättning. Halterna av kolsyra och koldioxid är intensivt bevakade och kontinuerligt finjusterade för att hantera syra-basbalansen i kroppens celler. Sker inte denna justering skulle vi snabbt bli sjuk, och om inte balansen återupprättas, avlida.
Syra-bas balansen mäter vi i pH och den skall ligga runt 7, ett normalläge. Ett sätt för kroppen att upprätthålla neutralt pH är via urinen. Här är det njurarnas förmåga att utsöndra syror som är välutvecklad. Denna processenen är däremot långsam i förhållande till andningen.
Genom andningen kan kroppen snabbt avge koldioxid, och därmed effektivt reglera kolsyrahalten. Utsöndring av kolsyra justerar syra-bas balansen i blodet. Men andningen är själv inte tillräcklig vid påfrestning, tex hårt muskelarbete som skapar mjölksyra i musklerna. Då används ett lokalt system för syraneutralisation.
Kroppen kan väldigt snabbt bilda extra baser och syror, vilket upprätthåller jämvikten. Och därmed cellerna jämvikt och arbete, detta kallas ”buffertar”. Effekten av plötsliga förändringar syra-bas balansen i cellerna blir därför relativt små. Buffertarna fungerar också som neutralisationsämnen. De kan vara både bas och syra så länge kroppen är frisk och i jämvikt, homeostas.
Om till exempelvis en muskel arbetar hårt och bildar mjölksyra i så stor mängd att pH lokalt sjunker under 7, övergår genast de buffertar som är i syraform till sin basform. Och återställer snabbt den totala syra-basbalansen. Mjölksyra och andra slaggprodukter transporteras sedan ut via blodet. Njurarna tar sedan över och utsöndrar det bildade syraöverskottet via urinen.
En aspekt av att vara frisk är att våra buffertämnen är i balans. Vilket vi alltså kan hjälpa till med via andningen. Om andningen inte fungerar normal, vilket hårt stressade individer ofta får problem med, kan syra-bas-balansen inte korrigeras fullt ut. Detta leder till störd ämnesomsättning vilket får en rad allvarliga konsekvenser.
Stresspåverkan på andningen
Hård stress under lång tid innebär ofta att andningen flyttas upp i bröstkorgen och blir snabbar än normalt. Detta leder till exempel till att buffertföråd blir försvagade och vitala organ som tarmar och immunförsvar tål inte extra ansträngning, du blir helt enkelt sjuk. Har du upplevt återkommande förkylning eller andra besvär? Du undrar varför du inte blir frisk? Då har du en delförklaring nu. Men det är mer komplext än så förstås, vi återkommer till hormonbalansen i en annan artikel.
Vanliga symptom är obehaglig trötthet, både mentalt och fysiskt. Du tappar all uthållighet. Och intensiva ansträngningar skall vi inte ens tänka på. Din stresströskel sänks radikalt, ofta med huvudvärk och annan värk, tarmbesvär, ångest, och inte minst sömnstörningar. Dessa besvär kallas för kroniskt hyperventilationssyndrom. Besvär som ingår i kronisk hyperventilation är många med mängd andra diagnosnamn såsom ”utbrändhet”, ”kronisk trötthet”, ”somatoformt smärtsyndrom”, ”utmattningsdepression”, ”fibromyalgi”, ”kroniskt stressyndrom”och ”posttraumatiskt stressyndrom, PTSD”.
Andningens påverkan på hjärnan
Hjärnan är det vårt känsligaste organ för syrebrist, och symptom uppkommer snabbt i form av trötthet, kognitiva dysfunktioner och sänkt stresstålighet. I vissa fall blir hjärnan så störd av den försämrade syretillgången att ett generellt stresstillstånd startar, vilket ökar obehaget ytterligare. En ond cirkel uppstår och det hela kan utvecklas till en fullfjädrad panikångestattack.
En vanlig form av migrän uppstår när huvudets blodkärl blivit utmattade av långvarig sammandragning och till slut spänns ut av blodtrycket. Mycket tyder på att det i själva verket är kronisk hyperventilation som är orsaken till stressrelaterad migrän. Kronisk hyperventilation dock svårupptäckt vid vanlig fysisk undersökning. Modern teknologin för att mäta finns inom intensivvård, men inte inom primärsjukvården.
Det innebär också att stresshanteringsträning med andningsträning som kan utgöra den grundläggande behandlingen vid stress inte används idag.
Vem vet, kanske kan Coronapandemin göra så vi får bättre diagnostik kring andning och syresättning. Och därmed hjälpa till vid stressrelaterad sjukdom.
Källa: Läkare Clas Malmström
